Blogguppgift 1

De nyhetsartiklar jag har valt är:

(Anders Borg om sin boränta) nr1
http://www.dn.se/ekonomi/sa-hog-ar-anders-borgs-boranta
http://www.expressen.se/ekonomi/har-avslojar-finansministern-sin-ranta/

och

(Tysklands president avgår) nr2
http://www.dn.se/nyheter/varlden/tysklands-president-vantas-avga

Min första tanke kring varför nr1 blivit publicerad är att den är intressant för den allmänna befolkningen som vill veta vilka typer av personer som styr landet. Samtidigt är det ett affärsmässigt drag från tidningens sida att publicera "skvaller", vilket säljer fler lösnummer. Som samhällsinformation och public service betraktat tycker jag att den har ett lägre värde eftersom nyheten inte direkt påverkar samhället, utan snarare trovärdigheten hos en person som i sin tur påverkar. Eftersom Sverige är en demokrati och folket är de som avgör vilka politiker som har makten, blir det intressant att veta hur en finansminister hanterar sin egen ekonomi - därför att det påverkar hans fortroende för fortsatta arbete.

I sin artikel säger Bengt Johansson att det i huvudsak finns två föreställningar som styr nyhetsurvalet: det man tror att publiken vill ha, och det man tycker att publiken ska få. Förenklat kan detta ses som lösnummersäljande och public service. Utav dessa faller nyheten om Anders Borg in under båda på olika sätt. Skvallervärdet att en känd person inte har koll på sin ekonomi säljer, och när det sedan handlar om en förtroendevald politiker med ansvar för Sveriges ekonomi blir det plötsligt av allmänt intresse och bör publiceras för samhällets och demokratins skull.

Samtidigt är det intressant att titta på rubriksättningen hos de olika tidningarna, eftersom Expressens målsättning, i högre grad än exempelvis DN, är att sälja lösnummer. Expressen anspelar på skvallervärdet i nyheten, medan DN håller en något mer neutral ton där det endast anges att där kan läsaren ta reda på Anders Borgs boränta.

Noteras kan att under den dag dessa båda artiklar publicerades på DN.se (fredag 17:e februari) var nyhet nr1 den näst populäraste, och nyhet nr2 den mest lästa. Vilket tyder på att besökarna på hemsidan faktiskt var intresserade av båda artiklarna, även om siffrorna delvis beror på att hemsidan själv valde att nyhetsvärdera dem högt och sätta dem som toppnyhet.

För att fortsätta analysen med nyhet nr2 börjar jag med ett mått på nyhetsvärde jag hört användas ett flertal gånger; att en nyhets värde avtar propotionellt med avståndet till där den publiceras. Exempelvis är det mycket mer intressant att läsa om ett brott som begåtts i staden du befinner dig i, än i andra änden av landet. Därför är det inte lika intressant med nyheter om andra länder. Normalt sett skriver inte svenska medier om tysk politik om den inte berör sverige eller är av ovanlig karaktär. I det här fallet gäller båda delarna, eftersom tyskland är en viktig handelspartner för Sverige, och det inte är varje dag en president avgår.

Bengt Johansson skriver även i sin artikel att det finns en viss skillnad i nyhetsvärdering hos olika genrer. Exempelvis tenderar medierna oftare att gå efter vad folket bör få reda på när det gäller ekonomi och politik, och mer efter vad de vill läsa om när det gäller brott eller olyckor. Om vi ser till den här tesen kan mina utvalda nyheter båda klassas som politiska och ekonomiska och nyhetsvärderingen av dem har antagligen påverkats av dessa tankar om vad som bör publiceras.

Jag tycker att detta är god nyhetsvärdering och den sistnämnda tendensen att ekonomi och politik får förhöjt värde i egenskap av nyheter som bör publiceras är ett gott tecken. Om inte så vore fallet skulle dessa tankar skulle sådana nyheter få svårt att hävda sig i dagens strida media-ström där nyheter trots allt behöver fånga läsarens intresse på något sätt för att bli läst, och genom att placera artikeln som toppnyhet gör medierna sitt bästa.